Celiaki är en autoimmun sjukdom som innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna.
Celiaki är samma sak som glutenintolerans, medan glutenallergi är en felaktig benämning som ibland används.
Gluten finns i:
vete, råg och korn. När en person med celiaki äter gluten skadas tarmluddet vilket gör att förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen förstörs. I sin tur kan det leda till näringsbrist och ohälsa.
Sjukdomen kan inte botas
Behandlingen är att äta glutenfri mat resten av livet. Sjukdomen är kronisk, det vill säga livslång. Den kan inte gå över eller ”växa bort”.
Glutenintolerans ansågs länge som en ovanlig barnsjukdom men är i dag en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Sjukdomen drabbar även vuxna och sjukdomen kan bryta ut i vilken ålder som helst.
I Sverige beräknas ca 2 procent av befolkningen ha celiaki. Majoriteten av dem har ännu inte fått en diagnos. Under de senaste årtiondena har det skett en ökning av celiaki i Sverige och i flera andra västländer.
Celiaki till viss del ärftligt
Det betyder att människor som har en nära släkting med sjukdomen löper en högre risk att få den också. Risken att drabbas är omkring 10-15 procent om någon annan i familjen har sjukdomen. Därför kan det vara bra att se till att föräldrar och syskon till ett barn med glutenintolerans också blir undersökta och testade.
Sjukdomen är vanligare bland kvinnor. Det är också vanligare hos personer med typ 1-diabetes, sköldkörtelsjukdomar, ledsjukdomar, Downs och Turners syndrom samt olika typer av leversjukdomar.
Det finns en även ovanligare form, dermatitis herpetiformis (DH) som drabbar huden, med kliande blåsor på armbågar, knän och skinkor.
Om du misstänker att du eller ditt barn har celiaki bör du kontakta en läkare.
Tyvärr saknar många läkare kunskap om sjukdomen. Den genomsnittliga tiden från första symtom till diagnos är tio år. Läs därför gärna på om symtom och diagnos innan ert läkarbesök.